Är jag nya tjejen i klassen?
Jag har gjort det igen: klantat mig, klumpig som jag är.
Dagens klanteri: Jag köpte en stooor kaffe på 7eleven innan jag gick till bussen, så att den skulle räcka till föreläsningen. Gott gott! Stapplade upp på bussen med min klumpiga väska och kaffet i högsta hugg. Detta balanserade jag framåt i bussen och lyckades hitta en plats. Det är tur att jag går på vid kronobergsgatan då det inte hunnit fyllas på med folk på buss 40 - vid Odenplan är den full.
Jag kom fram välbehållen, inget kaffe på mig, hade fått läsa min bok och lyssna på min musik i fred hela vägen och inte t.ex. snubblat ur bussen - vet aldrig, hade mina stövletter på mig.
(Nu undrar ni, när klantade du dig då???) Jo nu kommer det. Möter Joanna utanför föreläsningssalen och vi går in. Jag vet att det står INGA DRYCKER ELLER MAT men vadå, skulle jag slänga min kaffe, som ingen annan gör??? Icke!
Så jag ställer min kaffe på det ostabila fällbordet och gör mig redo för föreläsningen. Ska ta upp en penna ur min väska NÄR...jag kommer åt bordskivan och SCHWOOP! så flippar den ihop och kaffet ramlar ner tillsammans med min anteckingsbok och pennor.
Detta hade ju inte varit så farlig OM INTE killen framför hade placerat sin jacka precis där nere.... Lite tur hade jag dock då det inte kom sååå mycket på hans jacka (och när han gick såg jag inte ens nån fläck). Jag börjar rabbla fram nån slags ursäkt, han verkar lite sur eller nåt men ger mig min överstrykningspenna och säger att han får väl tvätta den när han kommer hem.
Hur ska man tolka det där?! Blev han sur eller tog han det cool för han vet hur bänkarna är?
Resten av dagen var okej, inga fler missöden, även om det kändes som att när som helst skulle jag råka tappa min väska och allt skulle ramla ut eller att när jag åt lunch på ett thaiställe skulle jag spilla ut mitt glas vatten eller nåt...
Nä, idag var det dags för min bror och hans vänners rättegång. De har nämligen varit med om ett rånförsök i april i år och nu var det dags för att ta tag i det här. Kände att det var både intressant och så ville jag ju vara med eftersom det är min lillebror! Så jag, mamma och pappa kom dit och lyssnade.
Det visade sig att den här killen (och två andra) även rånade en annan tjej precis innan han (och en annan) försökte råna Pontus och killarna så vi fick lyssna på henne också. Kändes hemskt, tänk om man själv skulle råka ut för nåt sånt?! Hon blev dessutom rånad nere i tunnelbanan, jag skulle aldrig åka tunnelbana igen om jag slapp!
Min bror skötte sig bra, likaså alla andra och killen blev omhändertagen och hans liv ska förhoppningsvis ordnas upp. I och med det jag läser har jag fått ännu mer förståelse för hur viktigt det är att vi tar tag i de unga på en gång! Vill inte att han ska bli som "Arne" 50 år som suttit i fängelse i stort sett 40 år av sitt liv!
Och detta ska få avsluta dagens inlägg för nu kom min älskling
Dagens klanteri: Jag köpte en stooor kaffe på 7eleven innan jag gick till bussen, så att den skulle räcka till föreläsningen. Gott gott! Stapplade upp på bussen med min klumpiga väska och kaffet i högsta hugg. Detta balanserade jag framåt i bussen och lyckades hitta en plats. Det är tur att jag går på vid kronobergsgatan då det inte hunnit fyllas på med folk på buss 40 - vid Odenplan är den full.
Jag kom fram välbehållen, inget kaffe på mig, hade fått läsa min bok och lyssna på min musik i fred hela vägen och inte t.ex. snubblat ur bussen - vet aldrig, hade mina stövletter på mig.
(Nu undrar ni, när klantade du dig då???) Jo nu kommer det. Möter Joanna utanför föreläsningssalen och vi går in. Jag vet att det står INGA DRYCKER ELLER MAT men vadå, skulle jag slänga min kaffe, som ingen annan gör??? Icke!
Så jag ställer min kaffe på det ostabila fällbordet och gör mig redo för föreläsningen. Ska ta upp en penna ur min väska NÄR...jag kommer åt bordskivan och SCHWOOP! så flippar den ihop och kaffet ramlar ner tillsammans med min anteckingsbok och pennor.
Detta hade ju inte varit så farlig OM INTE killen framför hade placerat sin jacka precis där nere.... Lite tur hade jag dock då det inte kom sååå mycket på hans jacka (och när han gick såg jag inte ens nån fläck). Jag börjar rabbla fram nån slags ursäkt, han verkar lite sur eller nåt men ger mig min överstrykningspenna och säger att han får väl tvätta den när han kommer hem.
Hur ska man tolka det där?! Blev han sur eller tog han det cool för han vet hur bänkarna är?
Resten av dagen var okej, inga fler missöden, även om det kändes som att när som helst skulle jag råka tappa min väska och allt skulle ramla ut eller att när jag åt lunch på ett thaiställe skulle jag spilla ut mitt glas vatten eller nåt...
Nä, idag var det dags för min bror och hans vänners rättegång. De har nämligen varit med om ett rånförsök i april i år och nu var det dags för att ta tag i det här. Kände att det var både intressant och så ville jag ju vara med eftersom det är min lillebror! Så jag, mamma och pappa kom dit och lyssnade.
Det visade sig att den här killen (och två andra) även rånade en annan tjej precis innan han (och en annan) försökte råna Pontus och killarna så vi fick lyssna på henne också. Kändes hemskt, tänk om man själv skulle råka ut för nåt sånt?! Hon blev dessutom rånad nere i tunnelbanan, jag skulle aldrig åka tunnelbana igen om jag slapp!
Min bror skötte sig bra, likaså alla andra och killen blev omhändertagen och hans liv ska förhoppningsvis ordnas upp. I och med det jag läser har jag fått ännu mer förståelse för hur viktigt det är att vi tar tag i de unga på en gång! Vill inte att han ska bli som "Arne" 50 år som suttit i fängelse i stort sett 40 år av sitt liv!
Och detta ska få avsluta dagens inlägg för nu kom min älskling
Kommentarer
Trackback