Jag blir besviken

Satt och läste en blogg om ett inlägg om en av mina närmsta kompisar som stuckit till Norge för snart ett år sen. Det var skrivet av hennes kompisar som lägger ut på internet om hur besviken och arg hon är på min kompis - att min vän skulle svikit henne - att hon ville sticka ifrån alla, att hon inte hade något som höll henne kvar. Jag råkar veta att det är inte alls så det är, själv blev jag glad för min väns skull när hon sa vad hon ville göra, visst jag saknar henne jättemycket men man måste unna sina vänner att finna lyckan. Och det är det hon har!
I Sverige visste hon nog inte vad hon ville, tog lite ströjobb och höll på som de allra flesta gör, men nu har hon en underbar pojkvän, ett jobb och massa kompisar där borta och om man inte unnar sina bästa kompis det, vem ska då få ha det så bra?!
Jag blev arg när jag läste det inlägget, tycker inte man ska lägga ut sånt - och jag vet att min kompis kommer kanske läsa det - hur schysst är det.
Som hon skriver var hon här i Sverige över jul och jag träffade henne flera gånger, jag tog tom till mina sista pengar för att gå ut och fira henne ex och nära vän - min vän med - som fyllde år och vi hade hur kul som helst! Ibland får man offra lite för de man tycker om! Sen träffade jag hennes kille som jag tycker passar henne perfekt, de var gulliga och han stod tom ut med att hon drog med sina tjejkompisar ut den kvällen - tänk han och tre spralliga tjejer! Haha!
Så fort jag har råd och tid ska jag åka och hälsa på henne, jag längtar verkligen!

Man får göra ett val: vara bitter och ledsen eller komma ihåg att DE KOMMER HEM IGEN!
Min bästa vän är i Sweitz nu och jag saknar henne varje dag, men jag unnar henne det! Jag skulle också vilja åka utomlands, och ska försöka göra det om det går med mina studier. Jag vet att Fredrik kommer sakna mig, Hanna med - men jag hoppas de unnar mig det, det skulle jag göra. När man är ung måste man få vidga sina vyer på sitt sätt - göra det man vill - det kommer inte tillbaka. Om hon ville åka till Norge - FINE! =)
Många av mina vänner har flyttat från Sthlm för tillfället men jag är inte arg, kanske lite ledsen för att jag saknar dem, men dom kommer tillbaka.

Om det blir som jag vill tänker jag kanske plugga i Lund i höst - kom på att jag ville det igår, ska läsa lite annat innan Krim 3 och då kan jag lika gärna göra det nån annanstans!

Till mina vänner - ni är mina små änglar och jag älskar er!
Kom gärna och hälsa på snart - om inte jag kommer till er först!

Kommentarer
Postat av: Harry

Du hinner nog till mig först...

2009-02-05 @ 16:01:32
Postat av: Julija

Ok. Varför uttryckte du inte din besvikelse i min blogg?



Jag har ingen som helst lust att diskutera det här fram och tillbaka, Lisa och jag har redan "ordnat upp" situationen och dragit ett streck över det. Men jag tycker det är väldigt konstigt att du inte kunde säga detta rakt till mig?



Kram

/Julija


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback